Conjugation of insistera
to insist Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | insistera |
Presens
| jag | insisterar |
| du | insisterar |
| han / hon / den / det | insisterar |
| vi | insisterar |
| ni | insisterar |
| de | insisterar |
Preteritum
| jag | insisterade |
| du | insisterade |
| han / hon / den / det | insisterade |
| vi | insisterade |
| ni | insisterade |
| de | insisterade |
Supinum
| jag | insisterat |
| du | insisterat |
| han / hon / den / det | insisterat |
| vi | insisterat |
| ni | insisterat |
| de | insisterat |
Imperativ
| — | insistera |
Passiv
Infinitiv
| — | insisteras |
Presens
| jag | insisteras |
| du | insisteras |
| han / hon / den / det | insisteras |
| vi | insisteras |
| ni | insisteras |
| de | insisteras |
Preteritum
| jag | insisterades |
| du | insisterades |
| han / hon / den / det | insisterades |
| vi | insisterades |
| ni | insisterades |
| de | insisterades |
Supinum
| jag | insisterats |
| du | insisterats |
| han / hon / den / det | insisterats |
| vi | insisterats |
| ni | insisterats |
| de | insisterats |