Conjugation of inflika
to interject, to put in (a remark in a discussion) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | inflika |
Presens
| jag | inflikar |
| du | inflikar |
| han / hon / den / det | inflikar |
| vi | inflikar |
| ni | inflikar |
| de | inflikar |
Preteritum
| jag | inflikade |
| du | inflikade |
| han / hon / den / det | inflikade |
| vi | inflikade |
| ni | inflikade |
| de | inflikade |
Supinum
| jag | inflikat |
| du | inflikat |
| han / hon / den / det | inflikat |
| vi | inflikat |
| ni | inflikat |
| de | inflikat |
Imperativ
| — | inflika |
Passiv
Infinitiv
| — | inflikas |
Presens
| jag | inflikas |
| du | inflikas |
| han / hon / den / det | inflikas |
| vi | inflikas |
| ni | inflikas |
| de | inflikas |
Preteritum
| jag | inflikades |
| du | inflikades |
| han / hon / den / det | inflikades |
| vi | inflikades |
| ni | inflikades |
| de | inflikades |
Supinum
| jag | inflikats |
| du | inflikats |
| han / hon / den / det | inflikats |
| vi | inflikats |
| ni | inflikats |
| de | inflikats |