Conjugation of hindra
to prevent, restrain, hinder, impede, constrain Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | hindra |
Presens
| jag | hindrar |
| du | hindrar |
| han / hon / den / det | hindrar |
| vi | hindrar |
| ni | hindrar |
| de | hindrar |
Preteritum
| jag | hindrade |
| du | hindrade |
| han / hon / den / det | hindrade |
| vi | hindrade |
| ni | hindrade |
| de | hindrade |
Supinum
| jag | hindrat |
| du | hindrat |
| han / hon / den / det | hindrat |
| vi | hindrat |
| ni | hindrat |
| de | hindrat |
Imperativ
| — | hindra |
Passiv
Infinitiv
| — | hindras |
Presens
| jag | hindras |
| du | hindras |
| han / hon / den / det | hindras |
| vi | hindras |
| ni | hindras |
| de | hindras |
Preteritum
| jag | hindrades |
| du | hindrades |
| han / hon / den / det | hindrades |
| vi | hindrades |
| ni | hindrades |
| de | hindrades |
Supinum
| jag | hindrats |
| du | hindrats |
| han / hon / den / det | hindrats |
| vi | hindrats |
| ni | hindrats |
| de | hindrats |