← hara — definición

Conjugation of hara

Regular CEFR C2

/hɑːra/

to trot; to move in a way that reminds the movement of a hare Ver definición completa →

Aktiv

Infinitiv

—

hara

Presens

jag	harar
du	harar
han / hon / den / det	harar
vi	harar
ni	harar
de	harar

Preteritum

jag	harade
du	harade
han / hon / den / det	harade
vi	harade
ni	harade
de	harade

Supinum

jag	harat
du	harat
han / hon / den / det	harat
vi	harat
ni	harat
de	harat

Imperativ

—

hara

Passiv

Infinitiv

—

haras

Presens

jag	haras
du	haras
han / hon / den / det	haras
vi	haras
ni	haras
de	haras

Preteritum

jag	harades
du	harades
han / hon / den / det	harades
vi	harades
ni	harades
de	harades

Supinum

jag	harats
du	harats
han / hon / den / det	harats
vi	harats
ni	harats
de	harats

Más conjugaciones

härbärgera härbärgerade härbärgerades härbärgerande härbärgerar härbärgeras härbärgerat härbärgerats