Conjugation of hängiva
dated form of hänge Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | hängiva |
Presens
| jag | hängiver |
| du | hängiver |
| han / hon / den / det | hängiver |
| vi | hängiver |
| ni | hängiver |
| de | hängiver |
Preteritum
| jag | hängav |
| du | hängav |
| han / hon / den / det | hängav |
| vi | hängav |
| ni | hängav |
| de | hängav |
Supinum
| jag | hängivit |
| du | hängivit |
| han / hon / den / det | hängivit |
| vi | hängivit |
| ni | hängivit |
| de | hängivit |
Imperativ
| — | hängiv |
Practice in context
Fill in the verb in real sentences — correct answers count toward the table above.