← fylla — definición

Conjugation of fylla

Regular CEFR B1

/²fʏla/

to turn (X years old), to reach (a certain age), to have one's birthday Ver definición completa →

Aktiv

Infinitiv

—

fylla

Presens

jag	fyller
du	fyller
han / hon / den / det	fyller
vi	fyller
ni	fyller
de	fyller

Preteritum

jag	fyllde
du	fyllde
han / hon / den / det	fyllde
vi	fyllde
ni	fyllde
de	fyllde

Supinum

jag	fyllt
du	fyllt
han / hon / den / det	fyllt
vi	fyllt
ni	fyllt
de	fyllt

Imperativ

—

fyll

Passiv

Infinitiv

—

fyllas

Presens

jag	fylls
du	fylls
han / hon / den / det	fylls
vi	fylls
ni	fylls
de	fylls

Preteritum

jag	fylldes
du	fylldes
han / hon / den / det	fylldes
vi	fylldes
ni	fylldes
de	fylldes

Supinum

jag	fyllts
du	fyllts
han / hon / den / det	fyllts
vi	fyllts
ni	fyllts
de	fyllts

Más conjugaciones

fylla år fylla på fyllande fyllas fylld fyllde fyllde på fylldes