Conjugation of fundera
to ponder (to think deeply) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | fundera |
Presens
| jag | funderar |
| du | funderar |
| han / hon / den / det | funderar |
| vi | funderar |
| ni | funderar |
| de | funderar |
Preteritum
| jag | funderade |
| du | funderade |
| han / hon / den / det | funderade |
| vi | funderade |
| ni | funderade |
| de | funderade |
Supinum
| jag | funderat |
| du | funderat |
| han / hon / den / det | funderat |
| vi | funderat |
| ni | funderat |
| de | funderat |
Imperativ
| — | fundera |
Passiv
Infinitiv
| — | funderas |
Presens
| jag | funderas |
| du | funderas |
| han / hon / den / det | funderas |
| vi | funderas |
| ni | funderas |
| de | funderas |
Preteritum
| jag | funderades |
| du | funderades |
| han / hon / den / det | funderades |
| vi | funderades |
| ni | funderades |
| de | funderades |
Supinum
| jag | funderats |
| du | funderats |
| han / hon / den / det | funderats |
| vi | funderats |
| ni | funderats |
| de | funderats |