Conjugation of framhålla
to stress, to emphasize, to mention, to maintain Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | framhålla |
Presens
| jag | framhåller |
| du | framhåller |
| han / hon / den / det | framhåller |
| vi | framhåller |
| ni | framhåller |
| de | framhåller |
Preteritum
| jag | framhöll |
| du | framhöll |
| han / hon / den / det | framhöll |
| vi | framhöll |
| ni | framhöll |
| de | framhöll |
Supinum
| jag | framhållit |
| du | framhållit |
| han / hon / den / det | framhållit |
| vi | framhållit |
| ni | framhållit |
| de | framhållit |
Imperativ
| — | framhåll |
Passiv
Infinitiv
| — | framhållas |
Presens
| jag | framhålls |
| du | framhålls |
| han / hon / den / det | framhålls |
| vi | framhålls |
| ni | framhålls |
| de | framhålls |
Preteritum
| jag | framhölls |
| du | framhölls |
| han / hon / den / det | framhölls |
| vi | framhölls |
| ni | framhölls |
| de | framhölls |
Supinum
| jag | framhållits |
| du | framhållits |
| han / hon / den / det | framhållits |
| vi | framhållits |
| ni | framhållits |
| de | framhållits |