Conjugation of frånkoppla
rare form of koppla ifrån Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | frånkoppla |
Presens
| jag | frånkopplar |
| du | frånkopplar |
| han / hon / den / det | frånkopplar |
| vi | frånkopplar |
| ni | frånkopplar |
| de | frånkopplar |
Preteritum
| jag | frånkopplade |
| du | frånkopplade |
| han / hon / den / det | frånkopplade |
| vi | frånkopplade |
| ni | frånkopplade |
| de | frånkopplade |
Supinum
| jag | frånkopplat |
| du | frånkopplat |
| han / hon / den / det | frånkopplat |
| vi | frånkopplat |
| ni | frånkopplat |
| de | frånkopplat |
Imperativ
| — | frånkoppla |
Passiv
Infinitiv
| — | frånkopplas |
Presens
| jag | frånkopplas |
| du | frånkopplas |
| han / hon / den / det | frånkopplas |
| vi | frånkopplas |
| ni | frånkopplas |
| de | frånkopplas |
Preteritum
| jag | frånkopplades |
| du | frånkopplades |
| han / hon / den / det | frånkopplades |
| vi | frånkopplades |
| ni | frånkopplades |
| de | frånkopplades |
Supinum
| jag | frånkopplats |
| du | frånkopplats |
| han / hon / den / det | frånkopplats |
| vi | frånkopplats |
| ni | frånkopplats |
| de | frånkopplats |