Conjugation of flagga
to flag up, to note, to point out Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | flagga |
Presens
| jag | flaggar |
| du | flaggar |
| han / hon / den / det | flaggar |
| vi | flaggar |
| ni | flaggar |
| de | flaggar |
Preteritum
| jag | flaggade |
| du | flaggade |
| han / hon / den / det | flaggade |
| vi | flaggade |
| ni | flaggade |
| de | flaggade |
Supinum
| jag | flaggat |
| du | flaggat |
| han / hon / den / det | flaggat |
| vi | flaggat |
| ni | flaggat |
| de | flaggat |
Imperativ
| — | flagga |
Passiv
Infinitiv
| — | flaggas |
Presens
| jag | flaggas |
| du | flaggas |
| han / hon / den / det | flaggas |
| vi | flaggas |
| ni | flaggas |
| de | flaggas |
Preteritum
| jag | flaggades |
| du | flaggades |
| han / hon / den / det | flaggades |
| vi | flaggades |
| ni | flaggades |
| de | flaggades |
Supinum
| jag | flaggats |
| du | flaggats |
| han / hon / den / det | flaggats |
| vi | flaggats |
| ni | flaggats |
| de | flaggats |