Conjugation of flabba
to laugh loudly, to guffaw Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | flabba |
Presens
| jag | flabbar |
| du | flabbar |
| han / hon / den / det | flabbar |
| vi | flabbar |
| ni | flabbar |
| de | flabbar |
Preteritum
| jag | flabbade |
| du | flabbade |
| han / hon / den / det | flabbade |
| vi | flabbade |
| ni | flabbade |
| de | flabbade |
Supinum
| jag | flabbat |
| du | flabbat |
| han / hon / den / det | flabbat |
| vi | flabbat |
| ni | flabbat |
| de | flabbat |
Imperativ
| — | flabba |
Passiv
Infinitiv
| — | flabbas |
Presens
| jag | flabbas |
| du | flabbas |
| han / hon / den / det | flabbas |
| vi | flabbas |
| ni | flabbas |
| de | flabbas |
Preteritum
| jag | flabbades |
| du | flabbades |
| han / hon / den / det | flabbades |
| vi | flabbades |
| ni | flabbades |
| de | flabbades |
Supinum
| jag | flabbats |
| du | flabbats |
| han / hon / den / det | flabbats |
| vi | flabbats |
| ni | flabbats |
| de | flabbats |