Conjugation of fallera
to fail, to break, to malfunction Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | fallera |
Presens
| jag | fallerar |
| du | fallerar |
| han / hon / den / det | fallerar |
| vi | fallerar |
| ni | fallerar |
| de | fallerar |
Preteritum
| jag | fallerade |
| du | fallerade |
| han / hon / den / det | fallerade |
| vi | fallerade |
| ni | fallerade |
| de | fallerade |
Supinum
| jag | fallerat |
| du | fallerat |
| han / hon / den / det | fallerat |
| vi | fallerat |
| ni | fallerat |
| de | fallerat |
Imperativ
| — | fallera |