Conjugation of försvenska
to Swedify; to make or become (more) Swedish (culturally and/or linguistically) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | försvenska |
Presens
| jag | försvenskar |
| du | försvenskar |
| han / hon / den / det | försvenskar |
| vi | försvenskar |
| ni | försvenskar |
| de | försvenskar |
Preteritum
| jag | försvenskade |
| du | försvenskade |
| han / hon / den / det | försvenskade |
| vi | försvenskade |
| ni | försvenskade |
| de | försvenskade |
Supinum
| jag | försvenskat |
| du | försvenskat |
| han / hon / den / det | försvenskat |
| vi | försvenskat |
| ni | försvenskat |
| de | försvenskat |
Imperativ
| — | försvenska |
Passiv
Infinitiv
| — | försvenskas |
Presens
| jag | försvenskas |
| du | försvenskas |
| han / hon / den / det | försvenskas |
| vi | försvenskas |
| ni | försvenskas |
| de | försvenskas |
Preteritum
| jag | försvenskades |
| du | försvenskades |
| han / hon / den / det | försvenskades |
| vi | försvenskades |
| ni | försvenskades |
| de | försvenskades |
Supinum
| jag | försvenskats |
| du | försvenskats |
| han / hon / den / det | försvenskats |
| vi | försvenskats |
| ni | försvenskats |
| de | försvenskats |