Conjugation of försmäkta
languish Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | försmäkta |
Presens
| jag | försmäktar |
| du | försmäktar |
| han / hon / den / det | försmäktar |
| vi | försmäktar |
| ni | försmäktar |
| de | försmäktar |
Preteritum
| jag | försmäktade |
| du | försmäktade |
| han / hon / den / det | försmäktade |
| vi | försmäktade |
| ni | försmäktade |
| de | försmäktade |
Supinum
| jag | försmäktat |
| du | försmäktat |
| han / hon / den / det | försmäktat |
| vi | försmäktat |
| ni | försmäktat |
| de | försmäktat |
Imperativ
| — | försmäkta |