Conjugation of försena
to delay Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | försena |
Presens
| jag | försenar |
| du | försenar |
| han / hon / den / det | försenar |
| vi | försenar |
| ni | försenar |
| de | försenar |
Preteritum
| jag | försenade |
| du | försenade |
| han / hon / den / det | försenade |
| vi | försenade |
| ni | försenade |
| de | försenade |
Supinum
| jag | försenat |
| du | försenat |
| han / hon / den / det | försenat |
| vi | försenat |
| ni | försenat |
| de | försenat |
Imperativ
| — | försena |
Passiv
Infinitiv
| — | försenas |
Presens
| jag | försenas |
| du | försenas |
| han / hon / den / det | försenas |
| vi | försenas |
| ni | försenas |
| de | försenas |
Preteritum
| jag | försenades |
| du | försenades |
| han / hon / den / det | försenades |
| vi | försenades |
| ni | försenades |
| de | försenades |
Supinum
| jag | försenats |
| du | försenats |
| han / hon / den / det | försenats |
| vi | försenats |
| ni | försenats |
| de | försenats |