Conjugation of förmultna
to (fully) decay; to decompose (of organic material) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | förmultna |
Presens
| jag | förmultnar |
| du | förmultnar |
| han / hon / den / det | förmultnar |
| vi | förmultnar |
| ni | förmultnar |
| de | förmultnar |
Preteritum
| jag | förmultnade |
| du | förmultnade |
| han / hon / den / det | förmultnade |
| vi | förmultnade |
| ni | förmultnade |
| de | förmultnade |
Supinum
| jag | förmultnat |
| du | förmultnat |
| han / hon / den / det | förmultnat |
| vi | förmultnat |
| ni | förmultnat |
| de | förmultnat |
Imperativ
| — | förmultna |
Passiv
Infinitiv
| — | förmultnas |
Presens
| jag | förmultnas |
| du | förmultnas |
| han / hon / den / det | förmultnas |
| vi | förmultnas |
| ni | förmultnas |
| de | förmultnas |
Preteritum
| jag | förmultnades |
| du | förmultnades |
| han / hon / den / det | förmultnades |
| vi | förmultnades |
| ni | förmultnades |
| de | förmultnades |
Supinum
| jag | förmultnats |
| du | förmultnats |
| han / hon / den / det | förmultnats |
| vi | förmultnats |
| ni | förmultnats |
| de | förmultnats |