Conjugation of förlänga
to expand, to elongate, to extend, to make longer (either in physical length or in terms of time) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | förlänga |
Presens
| jag | förlänger |
| du | förlänger |
| han / hon / den / det | förlänger |
| vi | förlänger |
| ni | förlänger |
| de | förlänger |
Preteritum
| jag | förlängde |
| du | förlängde |
| han / hon / den / det | förlängde |
| vi | förlängde |
| ni | förlängde |
| de | förlängde |
Supinum
| jag | förlängt |
| du | förlängt |
| han / hon / den / det | förlängt |
| vi | förlängt |
| ni | förlängt |
| de | förlängt |
Imperativ
| — | förläng |
Passiv
Infinitiv
| — | förlängas |
Presens
| jag | förlängs |
| du | förlängs |
| han / hon / den / det | förlängs |
| vi | förlängs |
| ni | förlängs |
| de | förlängs |
Preteritum
| jag | förlängdes |
| du | förlängdes |
| han / hon / den / det | förlängdes |
| vi | förlängdes |
| ni | förlängdes |
| de | förlängdes |
Supinum
| jag | förlängts |
| du | förlängts |
| han / hon / den / det | förlängts |
| vi | förlängts |
| ni | förlängts |
| de | förlängts |