Conjugation of förfördela
to mistreat, to disadvantage, to give someone less than they deserve Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | förfördela |
Presens
| jag | förfördelar |
| du | förfördelar |
| han / hon / den / det | förfördelar |
| vi | förfördelar |
| ni | förfördelar |
| de | förfördelar |
Preteritum
| jag | förfördelade |
| du | förfördelade |
| han / hon / den / det | förfördelade |
| vi | förfördelade |
| ni | förfördelade |
| de | förfördelade |
Supinum
| jag | förfördelat |
| du | förfördelat |
| han / hon / den / det | förfördelat |
| vi | förfördelat |
| ni | förfördelat |
| de | förfördelat |
Imperativ
| — | förfördela |
Passiv
Infinitiv
| — | förfördelas |
Presens
| jag | förfördelas |
| du | förfördelas |
| han / hon / den / det | förfördelas |
| vi | förfördelas |
| ni | förfördelas |
| de | förfördelas |
Preteritum
| jag | förfördelades |
| du | förfördelades |
| han / hon / den / det | förfördelades |
| vi | förfördelades |
| ni | förfördelades |
| de | förfördelades |
Supinum
| jag | förfördelats |
| du | förfördelats |
| han / hon / den / det | förfördelats |
| vi | förfördelats |
| ni | förfördelats |
| de | förfördelats |