Conjugation of förenkla
to simplify Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | förenkla |
Presens
| jag | förenklar |
| du | förenklar |
| han / hon / den / det | förenklar |
| vi | förenklar |
| ni | förenklar |
| de | förenklar |
Preteritum
| jag | förenklade |
| du | förenklade |
| han / hon / den / det | förenklade |
| vi | förenklade |
| ni | förenklade |
| de | förenklade |
Supinum
| jag | förenklat |
| du | förenklat |
| han / hon / den / det | förenklat |
| vi | förenklat |
| ni | förenklat |
| de | förenklat |
Imperativ
| — | förenkla |
Passiv
Infinitiv
| — | förenklas |
Presens
| jag | förenklas |
| du | förenklas |
| han / hon / den / det | förenklas |
| vi | förenklas |
| ni | förenklas |
| de | förenklas |
Preteritum
| jag | förenklades |
| du | förenklades |
| han / hon / den / det | förenklades |
| vi | förenklades |
| ni | förenklades |
| de | förenklades |
Supinum
| jag | förenklats |
| du | förenklats |
| han / hon / den / det | förenklats |
| vi | förenklats |
| ni | förenklats |
| de | förenklats |