Conjugation of förbränna
to incinerate Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | förbränna |
Presens
| jag | förbränner |
| du | förbränner |
| han / hon / den / det | förbränner |
| vi | förbränner |
| ni | förbränner |
| de | förbränner |
Preteritum
| jag | förbrände |
| du | förbrände |
| han / hon / den / det | förbrände |
| vi | förbrände |
| ni | förbrände |
| de | förbrände |
Supinum
| jag | förbränt |
| du | förbränt |
| han / hon / den / det | förbränt |
| vi | förbränt |
| ni | förbränt |
| de | förbränt |
Imperativ
| — | förbränn |
Passiv
Infinitiv
| — | förbrännas |
Presens
| jag | förbränns |
| du | förbränns |
| han / hon / den / det | förbränns |
| vi | förbränns |
| ni | förbränns |
| de | förbränns |
Preteritum
| jag | förbrändes |
| du | förbrändes |
| han / hon / den / det | förbrändes |
| vi | förbrändes |
| ni | förbrändes |
| de | förbrändes |
Supinum
| jag | förbränts |
| du | förbränts |
| han / hon / den / det | förbränts |
| vi | förbränts |
| ni | förbränts |
| de | förbränts |