Conjugation of förbarma
to take pity (on someone) (and help them) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | förbarma |
Presens
| jag | förbarmar |
| du | förbarmar |
| han / hon / den / det | förbarmar |
| vi | förbarmar |
| ni | förbarmar |
| de | förbarmar |
Preteritum
| jag | förbarmade |
| du | förbarmade |
| han / hon / den / det | förbarmade |
| vi | förbarmade |
| ni | förbarmade |
| de | förbarmade |
Supinum
| jag | förbarmat |
| du | förbarmat |
| han / hon / den / det | förbarmat |
| vi | förbarmat |
| ni | förbarmat |
| de | förbarmat |
Imperativ
| — | förbarma |
Passiv
Infinitiv
| — | förbarmas |
Presens
| jag | förbarmas |
| du | förbarmas |
| han / hon / den / det | förbarmas |
| vi | förbarmas |
| ni | förbarmas |
| de | förbarmas |
Preteritum
| jag | förbarmades |
| du | förbarmades |
| han / hon / den / det | förbarmades |
| vi | förbarmades |
| ni | förbarmades |
| de | förbarmades |
Supinum
| jag | förbarmats |
| du | förbarmats |
| han / hon / den / det | förbarmats |
| vi | förbarmats |
| ni | förbarmats |
| de | förbarmats |