Conjugation of förbanna
to curse (call upon divine or supernatural power to send injury upon) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | förbanna |
Presens
| jag | förbannar |
| du | förbannar |
| han / hon / den / det | förbannar |
| vi | förbannar |
| ni | förbannar |
| de | förbannar |
Preteritum
| jag | förbannade |
| du | förbannade |
| han / hon / den / det | förbannade |
| vi | förbannade |
| ni | förbannade |
| de | förbannade |
Supinum
| jag | förbannat |
| du | förbannat |
| han / hon / den / det | förbannat |
| vi | förbannat |
| ni | förbannat |
| de | förbannat |
Imperativ
| — | förbanna |
Passiv
Infinitiv
| — | förbannas |
Presens
| jag | förbannas |
| du | förbannas |
| han / hon / den / det | förbannas |
| vi | förbannas |
| ni | förbannas |
| de | förbannas |
Preteritum
| jag | förbannades |
| du | förbannades |
| han / hon / den / det | förbannades |
| vi | förbannades |
| ni | förbannades |
| de | förbannades |
Supinum
| jag | förbannats |
| du | förbannats |
| han / hon / den / det | förbannats |
| vi | förbannats |
| ni | förbannats |
| de | förbannats |