Conjugation of ena
to unite (bring about agreement among the members of a group) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | ena |
Presens
| jag | enar |
| du | enar |
| han / hon / den / det | enar |
| vi | enar |
| ni | enar |
| de | enar |
Preteritum
| jag | enade |
| du | enade |
| han / hon / den / det | enade |
| vi | enade |
| ni | enade |
| de | enade |
Supinum
| jag | enat |
| du | enat |
| han / hon / den / det | enat |
| vi | enat |
| ni | enat |
| de | enat |
Imperativ
| — | ena |
Passiv
Infinitiv
| — | enas |
Presens
| jag | enas |
| du | enas |
| han / hon / den / det | enas |
| vi | enas |
| ni | enas |
| de | enas |
Preteritum
| jag | enades |
| du | enades |
| han / hon / den / det | enades |
| vi | enades |
| ni | enades |
| de | enades |
Supinum
| jag | enats |
| du | enats |
| han / hon / den / det | enats |
| vi | enats |
| ni | enats |
| de | enats |