Conjugation of docka
to engage in the sexual practice of docking; to dock Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | docka |
Presens
| jag | dockar |
| du | dockar |
| han / hon / den / det | dockar |
| vi | dockar |
| ni | dockar |
| de | dockar |
Preteritum
| jag | dockade |
| du | dockade |
| han / hon / den / det | dockade |
| vi | dockade |
| ni | dockade |
| de | dockade |
Supinum
| jag | dockat |
| du | dockat |
| han / hon / den / det | dockat |
| vi | dockat |
| ni | dockat |
| de | dockat |
Imperativ
| — | docka |
Passiv
Infinitiv
| — | dockas |
Presens
| jag | dockas |
| du | dockas |
| han / hon / den / det | dockas |
| vi | dockas |
| ni | dockas |
| de | dockas |
Preteritum
| jag | dockades |
| du | dockades |
| han / hon / den / det | dockades |
| vi | dockades |
| ni | dockades |
| de | dockades |
Supinum
| jag | dockats |
| du | dockats |
| han / hon / den / det | dockats |
| vi | dockats |
| ni | dockats |
| de | dockats |