Conjugation of daska
to slap (something) lightly with the open hand Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | daska |
Presens
| jag | daskar |
| du | daskar |
| han / hon / den / det | daskar |
| vi | daskar |
| ni | daskar |
| de | daskar |
Preteritum
| jag | daskade |
| du | daskade |
| han / hon / den / det | daskade |
| vi | daskade |
| ni | daskade |
| de | daskade |
Supinum
| jag | daskat |
| du | daskat |
| han / hon / den / det | daskat |
| vi | daskat |
| ni | daskat |
| de | daskat |
Imperativ
| — | daska |
Passiv
Infinitiv
| — | daskas |
Presens
| jag | daskas |
| du | daskas |
| han / hon / den / det | daskas |
| vi | daskas |
| ni | daskas |
| de | daskas |
Preteritum
| jag | daskades |
| du | daskades |
| han / hon / den / det | daskades |
| vi | daskades |
| ni | daskades |
| de | daskades |
Supinum
| jag | daskats |
| du | daskats |
| han / hon / den / det | daskats |
| vi | daskats |
| ni | daskats |
| de | daskats |