Conjugation of chockera
shock (cause intense surprise or horror) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | chockera |
Presens
| jag | chockerar |
| du | chockerar |
| han / hon / den / det | chockerar |
| vi | chockerar |
| ni | chockerar |
| de | chockerar |
Preteritum
| jag | chockerade |
| du | chockerade |
| han / hon / den / det | chockerade |
| vi | chockerade |
| ni | chockerade |
| de | chockerade |
Supinum
| jag | chockerat |
| du | chockerat |
| han / hon / den / det | chockerat |
| vi | chockerat |
| ni | chockerat |
| de | chockerat |
Imperativ
| — | chockera |
Passiv
Infinitiv
| — | chockeras |
Presens
| jag | chockeras |
| du | chockeras |
| han / hon / den / det | chockeras |
| vi | chockeras |
| ni | chockeras |
| de | chockeras |
Preteritum
| jag | chockerades |
| du | chockerades |
| han / hon / den / det | chockerades |
| vi | chockerades |
| ni | chockerades |
| de | chockerades |
Supinum
| jag | chockerats |
| du | chockerats |
| han / hon / den / det | chockerats |
| vi | chockerats |
| ni | chockerats |
| de | chockerats |