Conjugation of bokstavera
to spell out, to spell (pronounce the individual letters (of something)) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | bokstavera |
Presens
| jag | bokstaverar |
| du | bokstaverar |
| han / hon / den / det | bokstaverar |
| vi | bokstaverar |
| ni | bokstaverar |
| de | bokstaverar |
Preteritum
| jag | bokstaverade |
| du | bokstaverade |
| han / hon / den / det | bokstaverade |
| vi | bokstaverade |
| ni | bokstaverade |
| de | bokstaverade |
Supinum
| jag | bokstaverat |
| du | bokstaverat |
| han / hon / den / det | bokstaverat |
| vi | bokstaverat |
| ni | bokstaverat |
| de | bokstaverat |
Imperativ
| — | bokstavera |
Passiv
Infinitiv
| — | bokstaveras |
Presens
| jag | bokstaveras |
| du | bokstaveras |
| han / hon / den / det | bokstaveras |
| vi | bokstaveras |
| ni | bokstaveras |
| de | bokstaveras |
Preteritum
| jag | bokstaverades |
| du | bokstaverades |
| han / hon / den / det | bokstaverades |
| vi | bokstaverades |
| ni | bokstaverades |
| de | bokstaverades |
Supinum
| jag | bokstaverats |
| du | bokstaverats |
| han / hon / den / det | bokstaverats |
| vi | bokstaverats |
| ni | bokstaverats |
| de | bokstaverats |