Conjugation of blamera
embarrass Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | blamera |
Presens
| jag | blamerar |
| du | blamerar |
| han / hon / den / det | blamerar |
| vi | blamerar |
| ni | blamerar |
| de | blamerar |
Preteritum
| jag | blamerade |
| du | blamerade |
| han / hon / den / det | blamerade |
| vi | blamerade |
| ni | blamerade |
| de | blamerade |
Supinum
| jag | blamerat |
| du | blamerat |
| han / hon / den / det | blamerat |
| vi | blamerat |
| ni | blamerat |
| de | blamerat |
Imperativ
| — | blamera |
Passiv
Infinitiv
| — | blameras |
Presens
| jag | blameras |
| du | blameras |
| han / hon / den / det | blameras |
| vi | blameras |
| ni | blameras |
| de | blameras |
Preteritum
| jag | blamerades |
| du | blamerades |
| han / hon / den / det | blamerades |
| vi | blamerades |
| ni | blamerades |
| de | blamerades |
Supinum
| jag | blamerats |
| du | blamerats |
| han / hon / den / det | blamerats |
| vi | blamerats |
| ni | blamerats |
| de | blamerats |