← binda — definition

Conjugation of binda

Regular CEFR B2

to tie (fasten with ropes or strings) Ver definición completa →

Aktiv

Infinitiv

—

binda

Presens

jag	binder
du	binder
han / hon / den / det	binder
vi	binder
ni	binder
de	binder

Preteritum

jag	band
du	band
han / hon / den / det	band
vi	band
ni	band
de	band

Supinum

jag	bundit
du	bundit
han / hon / den / det	bundit
vi	bundit
ni	bundit
de	bundit

Imperativ

—

bind

Passiv

Infinitiv

—

bindas

Presens

jag	binds
du	binds
han / hon / den / det	binds
vi	binds
ni	binds
de	binds

Preteritum

jag	bands
du	bands
han / hon / den / det	bands
vi	bands
ni	bands
de	bands

Supinum

jag	bundits
du	bundits
han / hon / den / det	bundits
vi	bundits
ni	bundits
de	bundits

Practice this verb →

More conjugations

binda ris för egen rygg binda samman bindande bindas bindas samman binder binder ris för egen rygg binder samman