Conjugation of bilägga
to attach, to append, to enclose Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | bilägga |
Presens
| jag | bilägger |
| du | bilägger |
| han / hon / den / det | bilägger |
| vi | bilägger |
| ni | bilägger |
| de | bilägger |
Preteritum
| jag | bilade |
| du | bilade |
| han / hon / den / det | bilade |
| vi | bilade |
| ni | bilade |
| de | bilade |
Supinum
| jag | bilagt |
| du | bilagt |
| han / hon / den / det | bilagt |
| vi | bilagt |
| ni | bilagt |
| de | bilagt |
Imperativ
| — | bilägg |
Passiv
Infinitiv
| — | biläggas |
Presens
| jag | biläggs |
| du | biläggs |
| han / hon / den / det | biläggs |
| vi | biläggs |
| ni | biläggs |
| de | biläggs |
Preteritum
| jag | bilades |
| du | bilades |
| han / hon / den / det | bilades |
| vi | bilades |
| ni | bilades |
| de | bilades |
Supinum
| jag | bilagts |
| du | bilagts |
| han / hon / den / det | bilagts |
| vi | bilagts |
| ni | bilagts |
| de | bilagts |