Conjugation of bifoga
to append, to attach Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | bifoga |
Presens
| jag | bifogar |
| du | bifogar |
| han / hon / den / det | bifogar |
| vi | bifogar |
| ni | bifogar |
| de | bifogar |
Preteritum
| jag | bifogade |
| du | bifogade |
| han / hon / den / det | bifogade |
| vi | bifogade |
| ni | bifogade |
| de | bifogade |
Supinum
| jag | bifogat |
| du | bifogat |
| han / hon / den / det | bifogat |
| vi | bifogat |
| ni | bifogat |
| de | bifogat |
Imperativ
| — | bifoga |
Passiv
Infinitiv
| — | bifogas |
Presens
| jag | bifogas |
| du | bifogas |
| han / hon / den / det | bifogas |
| vi | bifogas |
| ni | bifogas |
| de | bifogas |
Preteritum
| jag | bifogades |
| du | bifogades |
| han / hon / den / det | bifogades |
| vi | bifogades |
| ni | bifogades |
| de | bifogades |
Supinum
| jag | bifogats |
| du | bifogats |
| han / hon / den / det | bifogats |
| vi | bifogats |
| ni | bifogats |
| de | bifogats |