Conjugation of betunga
to burden (usually figuratively) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | betunga |
Presens
| jag | betungar |
| du | betungar |
| han / hon / den / det | betungar |
| vi | betungar |
| ni | betungar |
| de | betungar |
Preteritum
| jag | betungade |
| du | betungade |
| han / hon / den / det | betungade |
| vi | betungade |
| ni | betungade |
| de | betungade |
Supinum
| jag | betungat |
| du | betungat |
| han / hon / den / det | betungat |
| vi | betungat |
| ni | betungat |
| de | betungat |
Imperativ
| — | betunga |
Passiv
Infinitiv
| — | betungas |
Presens
| jag | betungas |
| du | betungas |
| han / hon / den / det | betungas |
| vi | betungas |
| ni | betungas |
| de | betungas |
Preteritum
| jag | betungades |
| du | betungades |
| han / hon / den / det | betungades |
| vi | betungades |
| ni | betungades |
| de | betungades |
Supinum
| jag | betungats |
| du | betungats |
| han / hon / den / det | betungats |
| vi | betungats |
| ni | betungats |
| de | betungats |