Conjugation of betala
/bɛˈtɑːla/to pay; to give money in exchange for goods or services Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | betala |
Presens
| jag | betalar |
| du | betalar |
| han / hon / den / det | betalar |
| vi | betalar |
| ni | betalar |
| de | betalar |
Preteritum
| jag | betalade |
| du | betalade |
| han / hon / den / det | betalade |
| vi | betalade |
| ni | betalade |
| de | betalade |
Supinum
| jag | betalat |
| du | betalat |
| han / hon / den / det | betalat |
| vi | betalat |
| ni | betalat |
| de | betalat |
Imperativ
| — | betala |
Passiv
Infinitiv
| — | betalas |
Presens
| jag | betalas |
| du | betalas |
| han / hon / den / det | betalas |
| vi | betalas |
| ni | betalas |
| de | betalas |
Preteritum
| jag | betalades |
| du | betalades |
| han / hon / den / det | betalades |
| vi | betalades |
| ni | betalades |
| de | betalades |
Supinum
| jag | betalats |
| du | betalats |
| han / hon / den / det | betalats |
| vi | betalats |
| ni | betalats |
| de | betalats |