Conjugation of besjunga
praise, laud Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | besjunga |
Presens
| jag | besjunger |
| du | besjunger |
| han / hon / den / det | besjunger |
| vi | besjunger |
| ni | besjunger |
| de | besjunger |
Preteritum
| jag | besjöng |
| du | besjöng |
| han / hon / den / det | besjöng |
| vi | besjöng |
| ni | besjöng |
| de | besjöng |
Supinum
| jag | besjungit |
| du | besjungit |
| han / hon / den / det | besjungit |
| vi | besjungit |
| ni | besjungit |
| de | besjungit |
Imperativ
| — | besjung |
Passiv
Infinitiv
| — | besjungas |
Presens
| jag | besjungs |
| du | besjungs |
| han / hon / den / det | besjungs |
| vi | besjungs |
| ni | besjungs |
| de | besjungs |
Preteritum
| jag | besjöngs |
| du | besjöngs |
| han / hon / den / det | besjöngs |
| vi | besjöngs |
| ni | besjöngs |
| de | besjöngs |
Supinum
| jag | besjungits |
| du | besjungits |
| han / hon / den / det | besjungits |
| vi | besjungits |
| ni | besjungits |
| de | besjungits |