Conjugation of bepröva
to try (something out), to try out Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | bepröva |
Presens
| jag | beprövar |
| du | beprövar |
| han / hon / den / det | beprövar |
| vi | beprövar |
| ni | beprövar |
| de | beprövar |
Preteritum
| jag | beprövade |
| du | beprövade |
| han / hon / den / det | beprövade |
| vi | beprövade |
| ni | beprövade |
| de | beprövade |
Supinum
| jag | beprövat |
| du | beprövat |
| han / hon / den / det | beprövat |
| vi | beprövat |
| ni | beprövat |
| de | beprövat |
Imperativ
| — | bepröva |
Passiv
Infinitiv
| — | beprövas |
Presens
| jag | beprövas |
| du | beprövas |
| han / hon / den / det | beprövas |
| vi | beprövas |
| ni | beprövas |
| de | beprövas |
Preteritum
| jag | beprövades |
| du | beprövades |
| han / hon / den / det | beprövades |
| vi | beprövades |
| ni | beprövades |
| de | beprövades |
Supinum
| jag | beprövats |
| du | beprövats |
| han / hon / den / det | beprövats |
| vi | beprövats |
| ni | beprövats |
| de | beprövats |