Conjugation of bäva
to tremble, quiver, shudder Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | bäva |
Presens
| jag | bävar |
| du | bävar |
| han / hon / den / det | bävar |
| vi | bävar |
| ni | bävar |
| de | bävar |
Preteritum
| jag | bävade |
| du | bävade |
| han / hon / den / det | bävade |
| vi | bävade |
| ni | bävade |
| de | bävade |
Supinum
| jag | bävat |
| du | bävat |
| han / hon / den / det | bävat |
| vi | bävat |
| ni | bävat |
| de | bävat |
Imperativ
| — | bäva |
Passiv
Infinitiv
| — | bävas |
Presens
| jag | bävas |
| du | bävas |
| han / hon / den / det | bävas |
| vi | bävas |
| ni | bävas |
| de | bävas |
Preteritum
| jag | bävades |
| du | bävades |
| han / hon / den / det | bävades |
| vi | bävades |
| ni | bävades |
| de | bävades |
Supinum
| jag | bävats |
| du | bävats |
| han / hon / den / det | bävats |
| vi | bävats |
| ni | bävats |
| de | bävats |