Conjugation of bäfva
obsolete spelling of bäva Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | bäfva |
Presens
| jag | bäfvar |
| du | bäfvar |
| han / hon / den / det | bäfvar |
| vi | bäfvar |
| ni | bäfvar |
| de | bäfvar |
Preteritum
| jag | bäfvade |
| du | bäfvade |
| han / hon / den / det | bäfvade |
| vi | bäfvade |
| ni | bäfvade |
| de | bäfvade |
Supinum
| jag | bäfvat |
| du | bäfvat |
| han / hon / den / det | bäfvat |
| vi | bäfvat |
| ni | bäfvat |
| de | bäfvat |
Imperativ
| — | bäfva |
Passiv
Infinitiv
| — | bäfvas |
Presens
| jag | bäfvas |
| du | bäfvas |
| han / hon / den / det | bäfvas |
| vi | bäfvas |
| ni | bäfvas |
| de | bäfvas |
Preteritum
| jag | bäfvades |
| du | bäfvades |
| han / hon / den / det | bäfvades |
| vi | bäfvades |
| ni | bäfvades |
| de | bäfvades |
Supinum
| jag | bäfvats |
| du | bäfvats |
| han / hon / den / det | bäfvats |
| vi | bäfvats |
| ni | bäfvats |
| de | bäfvats |