Conjugation of avträda
resign, abdicate Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | avträda |
Presens
| jag | avträder |
| du | avträder |
| han / hon / den / det | avträder |
| vi | avträder |
| ni | avträder |
| de | avträder |
Preteritum
| jag | avträdde |
| du | avträdde |
| han / hon / den / det | avträdde |
| vi | avträdde |
| ni | avträdde |
| de | avträdde |
Supinum
| jag | avträtt |
| du | avträtt |
| han / hon / den / det | avträtt |
| vi | avträtt |
| ni | avträtt |
| de | avträtt |
Imperativ
| — | avträd |
Passiv
Infinitiv
| — | avträdas |
Presens
| jag | avträds |
| du | avträds |
| han / hon / den / det | avträds |
| vi | avträds |
| ni | avträds |
| de | avträds |
Preteritum
| jag | avträddes |
| du | avträddes |
| han / hon / den / det | avträddes |
| vi | avträddes |
| ni | avträddes |
| de | avträddes |
Supinum
| jag | avträtts |
| du | avträtts |
| han / hon / den / det | avträtts |
| vi | avträtts |
| ni | avträtts |
| de | avträtts |