Conjugation of avskaffa
to abolish Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | avskaffa |
Presens
| jag | avskaffar |
| du | avskaffar |
| han / hon / den / det | avskaffar |
| vi | avskaffar |
| ni | avskaffar |
| de | avskaffar |
Preteritum
| jag | avskaffade |
| du | avskaffade |
| han / hon / den / det | avskaffade |
| vi | avskaffade |
| ni | avskaffade |
| de | avskaffade |
Supinum
| jag | avskaffat |
| du | avskaffat |
| han / hon / den / det | avskaffat |
| vi | avskaffat |
| ni | avskaffat |
| de | avskaffat |
Imperativ
| — | avskaffa |
Passiv
Infinitiv
| — | avskaffas |
Presens
| jag | avskaffas |
| du | avskaffas |
| han / hon / den / det | avskaffas |
| vi | avskaffas |
| ni | avskaffas |
| de | avskaffas |
Preteritum
| jag | avskaffades |
| du | avskaffades |
| han / hon / den / det | avskaffades |
| vi | avskaffades |
| ni | avskaffades |
| de | avskaffades |
Supinum
| jag | avskaffats |
| du | avskaffats |
| han / hon / den / det | avskaffats |
| vi | avskaffats |
| ni | avskaffats |
| de | avskaffats |