Conjugation of avhålla
to hold (a meeting) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | avhålla |
Presens
| jag | avhåller |
| du | avhåller |
| han / hon / den / det | avhåller |
| vi | avhåller |
| ni | avhåller |
| de | avhåller |
Preteritum
| jag | avhöll |
| du | avhöll |
| han / hon / den / det | avhöll |
| vi | avhöll |
| ni | avhöll |
| de | avhöll |
Supinum
| jag | avhållit |
| du | avhållit |
| han / hon / den / det | avhållit |
| vi | avhållit |
| ni | avhållit |
| de | avhållit |
Imperativ
| — | avhåll |
Passiv
Infinitiv
| — | avhållas |
Presens
| jag | avhålls |
| du | avhålls |
| han / hon / den / det | avhålls |
| vi | avhålls |
| ni | avhålls |
| de | avhålls |
Preteritum
| jag | avhölls |
| du | avhölls |
| han / hon / den / det | avhölls |
| vi | avhölls |
| ni | avhölls |
| de | avhölls |
Supinum
| jag | avhållits |
| du | avhållits |
| han / hon / den / det | avhållits |
| vi | avhållits |
| ni | avhållits |
| de | avhållits |