Conjugation of avfalla
to transgress, to revolt, to fall away (from faith) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | avfalla |
Presens
| jag | avfaller |
| du | avfaller |
| han / hon / den / det | avfaller |
| vi | avfaller |
| ni | avfaller |
| de | avfaller |
Preteritum
| jag | avföll |
| du | avföll |
| han / hon / den / det | avföll |
| vi | avföll |
| ni | avföll |
| de | avföll |
Supinum
| jag | avfallit |
| du | avfallit |
| han / hon / den / det | avfallit |
| vi | avfallit |
| ni | avfallit |
| de | avfallit |
Imperativ
| — | avfall |