Conjugation of antända
to set on fire; to set fire to, to light Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | antända |
Presens
| jag | antänder |
| du | antänder |
| han / hon / den / det | antänder |
| vi | antänder |
| ni | antänder |
| de | antänder |
Preteritum
| jag | antände |
| du | antände |
| han / hon / den / det | antände |
| vi | antände |
| ni | antände |
| de | antände |
Supinum
| jag | antänt |
| du | antänt |
| han / hon / den / det | antänt |
| vi | antänt |
| ni | antänt |
| de | antänt |
Imperativ
| — | antänd |
Passiv
Infinitiv
| — | antändas |
Presens
| jag | antänds |
| du | antänds |
| han / hon / den / det | antänds |
| vi | antänds |
| ni | antänds |
| de | antänds |
Preteritum
| jag | antändes |
| du | antändes |
| han / hon / den / det | antändes |
| vi | antändes |
| ni | antändes |
| de | antändes |
Supinum
| jag | antänts |
| du | antänts |
| han / hon / den / det | antänts |
| vi | antänts |
| ni | antänts |
| de | antänts |