← ange — definición

Conjugation of ange

Regular CEFR C1

/ˈanˌjeː/

to turn in (someone); to point someone out for the police, as being guilty of a crime Ver definición completa →

Aktiv

Infinitiv

—

ange

Presens

jag	anger
du	anger
han / hon / den / det	anger
vi	anger
ni	anger
de	anger

Preteritum

jag	angav
du	angav
han / hon / den / det	angav
vi	angav
ni	angav
de	angav

Supinum

jag	angett
du	angett
han / hon / den / det	angett
vi	angett
ni	angett
de	angett

Imperativ

—

ange

Passiv

Infinitiv

—

anges

Presens

jag	anges
du	anges
han / hon / den / det	anges
vi	anges
ni	anges
de	anges

Preteritum

jag	angavs
du	angavs
han / hon / den / det	angavs
vi	angavs
ni	angavs
de	angavs

Supinum

jag	angetts
du	angetts
han / hon / den / det	angetts
vi	angetts
ni	angetts
de	angetts

Más conjugaciones

anger anges angett angetts angick angiv angiva angivande