Conjugation of allokera
to allocate (resources or the like) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | allokera |
Presens
| jag | allokerar |
| du | allokerar |
| han / hon / den / det | allokerar |
| vi | allokerar |
| ni | allokerar |
| de | allokerar |
Preteritum
| jag | allokerade |
| du | allokerade |
| han / hon / den / det | allokerade |
| vi | allokerade |
| ni | allokerade |
| de | allokerade |
Supinum
| jag | allokerat |
| du | allokerat |
| han / hon / den / det | allokerat |
| vi | allokerat |
| ni | allokerat |
| de | allokerat |
Imperativ
| — | allokera |
Passiv
Infinitiv
| — | allokeras |
Presens
| jag | allokeras |
| du | allokeras |
| han / hon / den / det | allokeras |
| vi | allokeras |
| ni | allokeras |
| de | allokeras |
Preteritum
| jag | allokerades |
| du | allokerades |
| han / hon / den / det | allokerades |
| vi | allokerades |
| ni | allokerades |
| de | allokerades |
Supinum
| jag | allokerats |
| du | allokerats |
| han / hon / den / det | allokerats |
| vi | allokerats |
| ni | allokerats |
| de | allokerats |