Conjugation of överväldiga
to overwhelm, inundate Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | överväldiga |
Presens
| jag | överväldigar |
| du | överväldigar |
| han / hon / den / det | överväldigar |
| vi | överväldigar |
| ni | överväldigar |
| de | överväldigar |
Preteritum
| jag | överväldigade |
| du | överväldigade |
| han / hon / den / det | överväldigade |
| vi | överväldigade |
| ni | överväldigade |
| de | överväldigade |
Supinum
| jag | överväldigat |
| du | överväldigat |
| han / hon / den / det | överväldigat |
| vi | överväldigat |
| ni | överväldigat |
| de | överväldigat |
Imperativ
| — | överväldiga |
Passiv
Infinitiv
| — | överväldigas |
Presens
| jag | överväldigas |
| du | överväldigas |
| han / hon / den / det | överväldigas |
| vi | överväldigas |
| ni | överväldigas |
| de | överväldigas |
Preteritum
| jag | överväldigades |
| du | överväldigades |
| han / hon / den / det | överväldigades |
| vi | överväldigades |
| ni | överväldigades |
| de | överväldigades |
Supinum
| jag | överväldigats |
| du | överväldigats |
| han / hon / den / det | överväldigats |
| vi | överväldigats |
| ni | överväldigats |
| de | överväldigats |