Conjugation of överklaga
to appeal (a sentence to a higher court) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | överklaga |
Presens
| jag | överklagar |
| du | överklagar |
| han / hon / den / det | överklagar |
| vi | överklagar |
| ni | överklagar |
| de | överklagar |
Preteritum
| jag | överklagade |
| du | överklagade |
| han / hon / den / det | överklagade |
| vi | överklagade |
| ni | överklagade |
| de | överklagade |
Supinum
| jag | överklagat |
| du | överklagat |
| han / hon / den / det | överklagat |
| vi | överklagat |
| ni | överklagat |
| de | överklagat |
Imperativ
| — | överklaga |
Passiv
Infinitiv
| — | överklagas |
Presens
| jag | överklagas |
| du | överklagas |
| han / hon / den / det | överklagas |
| vi | överklagas |
| ni | överklagas |
| de | överklagas |
Preteritum
| jag | överklagades |
| du | överklagades |
| han / hon / den / det | överklagades |
| vi | överklagades |
| ni | överklagades |
| de | överklagades |
Supinum
| jag | överklagats |
| du | överklagats |
| han / hon / den / det | överklagats |
| vi | överklagats |
| ni | överklagats |
| de | överklagats |