Conjugation of återstarta
restart Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | återstarta |
Presens
| jag | återstartar |
| du | återstartar |
| han / hon / den / det | återstartar |
| vi | återstartar |
| ni | återstartar |
| de | återstartar |
Preteritum
| jag | återstartade |
| du | återstartade |
| han / hon / den / det | återstartade |
| vi | återstartade |
| ni | återstartade |
| de | återstartade |
Supinum
| jag | återstartat |
| du | återstartat |
| han / hon / den / det | återstartat |
| vi | återstartat |
| ni | återstartat |
| de | återstartat |
Imperativ
| — | återstarta |
Passiv
Infinitiv
| — | återstartas |
Presens
| jag | återstartas |
| du | återstartas |
| han / hon / den / det | återstartas |
| vi | återstartas |
| ni | återstartas |
| de | återstartas |
Preteritum
| jag | återstartades |
| du | återstartades |
| han / hon / den / det | återstartades |
| vi | återstartades |
| ni | återstartades |
| de | återstartades |
Supinum
| jag | återstartats |
| du | återstartats |
| han / hon / den / det | återstartats |
| vi | återstartats |
| ni | återstartats |
| de | återstartats |