Conjugation of återkomma
to return, to come back Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | återkomma |
Presens
| jag | återkommer |
| du | återkommer |
| han / hon / den / det | återkommer |
| vi | återkommer |
| ni | återkommer |
| de | återkommer |
Preteritum
| jag | återkom |
| du | återkom |
| han / hon / den / det | återkom |
| vi | återkom |
| ni | återkom |
| de | återkom |
Supinum
| jag | återkommit |
| du | återkommit |
| han / hon / den / det | återkommit |
| vi | återkommit |
| ni | återkommit |
| de | återkommit |
Imperativ
| — | återkom |