Conjugation of återgälda
reciprocate Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | återgälda |
Presens
| jag | återgäldar |
| du | återgäldar |
| han / hon / den / det | återgäldar |
| vi | återgäldar |
| ni | återgäldar |
| de | återgäldar |
Preteritum
| jag | återgäldade |
| du | återgäldade |
| han / hon / den / det | återgäldade |
| vi | återgäldade |
| ni | återgäldade |
| de | återgäldade |
Supinum
| jag | återgäldat |
| du | återgäldat |
| han / hon / den / det | återgäldat |
| vi | återgäldat |
| ni | återgäldat |
| de | återgäldat |
Imperativ
| — | återgälda |
Passiv
Infinitiv
| — | återgäldas |
Presens
| jag | återgäldas |
| du | återgäldas |
| han / hon / den / det | återgäldas |
| vi | återgäldas |
| ni | återgäldas |
| de | återgäldas |
Preteritum
| jag | återgäldades |
| du | återgäldades |
| han / hon / den / det | återgäldades |
| vi | återgäldades |
| ni | återgäldades |
| de | återgäldades |
Supinum
| jag | återgäldats |
| du | återgäldats |
| han / hon / den / det | återgäldats |
| vi | återgäldats |
| ni | återgäldats |
| de | återgäldats |