Conjugation of åsamka
cause, occasion, bring about, incur Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | åsamka |
Presens
| jag | åsamkar |
| du | åsamkar |
| han / hon / den / det | åsamkar |
| vi | åsamkar |
| ni | åsamkar |
| de | åsamkar |
Preteritum
| jag | åsamkade |
| du | åsamkade |
| han / hon / den / det | åsamkade |
| vi | åsamkade |
| ni | åsamkade |
| de | åsamkade |
Supinum
| jag | åsamkat |
| du | åsamkat |
| han / hon / den / det | åsamkat |
| vi | åsamkat |
| ni | åsamkat |
| de | åsamkat |
Imperativ
| — | åsamka |
Passiv
Infinitiv
| — | åsamkas |
Presens
| jag | åsamkas |
| du | åsamkas |
| han / hon / den / det | åsamkas |
| vi | åsamkas |
| ni | åsamkas |
| de | åsamkas |
Preteritum
| jag | åsamkades |
| du | åsamkades |
| han / hon / den / det | åsamkades |
| vi | åsamkades |
| ni | åsamkades |
| de | åsamkades |
Supinum
| jag | åsamkats |
| du | åsamkats |
| han / hon / den / det | åsamkats |
| vi | åsamkats |
| ni | åsamkats |
| de | åsamkats |